Till sidans huvudinnehåll
Sportkläder

Silver i sportkläder

En del sportplagg marknadsförs som antibakteriella eller luktfria, vilket kan innebära att de har behandlats med så kallade biocider. Biocider klassas som gift av EU.

Oftast handlar det om silver, som också toppar Kemikalieinspektionens lista över farliga ämnen i miljön. Silver är ett grundämne som i jonform är mycket giftigt för vattenlevande organismer. Så låga halter som under 1 mikrogram (en miljondels gram) per liter vatten har visat sig störa tillväxt och fortplantning. Biocider klassas som gift av EU och det latinska ordet Biocid betyder faktiskt också "Livsdödare".

När plaggen tvättas sköljs silverjonerna ut i avloppsvattnet och vidare till reningsverket. Det rör sig om mycket små nanopartiklar där reningsverken inte kan rena bort alla mängder. Kvarvarande partiklar hamnar därför tillslut i våra vattendrag igen eller i slammet som kvarstår efter reningen vilket innebär att slammet blir odugligt till att återbrukas som gödsel. Det silver som följer med tillbaka ut i vattendragen efter vattnets reningsprocess samlas på botten av sjöar där det aldrig kan brytas ner utan bara fylls på. Där utgör det ett hot mot organismer som lever i bottensedimentet, som i sin tur är viktiga för andra djur högre upp i näringskedjan. Det kan också bidra till spridningen av antibiotikaresistens.

Silver skadar vattnets kretslopp

Eftersom silvret har en bakteriedödande effekt för plaggens skull så får vi också en bakteriedödande effekt i reningsverkens processer. Det tar alltså död på många av de goda bakterierna som behövs i reningsprocessen.

Enligt Svenskt Vatten är antibakteriellt silver från behandlade textilier den största kända källan till silver i reningsverken. De menar att mängden silver som kommer in till reningsverken måste minska med mer än hälften för att vattnets kretslopp ska förbli hållbart. Som det ser ut nu så ökar istället mängden.

Egentligen helt onödigt

Efter tio maskintvättar hade 31-90 procent av silvret i kläderna läckt ut enligt en laboratorieanalys som Svenskt Vatten gjort. Medianvärdet ligger på 72 procent enligt analysen vilket innebär att två tredjedelar av silvret läcker ut efter 10 tvättar. Silvret försvinner alltså ganska snabbt ur kläderna som förhoppningsvis är tänkta att användas längre än så.

Hur kan man veta om plagget är behandlat? 

För oss konsumenter är det inte alltid så lätt att veta om plaggen är behandlade med silverjoner eller inte. Idag finns inga regler för hur ord som antibakteriell och bakteriedödande får användas. Produkter utan miljöfarliga tillsatser som minskar bakterietillväxt marknadsförs på samma sätt som de som innehåller miljöfarliga tillsatser.

När du handlar träningskläder är det viktigt att vara observant. Om varan beskrivs som ”luktfri” eller ”antibakteriell” ska den vara märkt. Fråga också gärna personalen i butiken om plagget innehåller silver. 

 

Exempel på hur silverbehandlade produkter kan vara märkta

Behandlad med biociden silverzeolit för att minska bakterietillväxt i materialet. Ämnet sköljs ut under tvätt och kan då skada organismer i vattenmiljön.

• Låt lufttorka

• Undvik onödig tvätt

Här kan du se Svenskt Vattens kampanjfilm om silver i träningskläder

Eftersom silverjoner är giftigt bör det också behandlas precis som allt annat farligt avfall menar man.

Bli en vattenvän

Vill du veta mer om hur du kan vårda vattnet på bästa sätt för både dig själv och naturen?

Enkla kom-ihåg för dig som vill hjälpa till:

  • Plast i tandkrämen? Läs innehållsförpackningen! 
    Ämnen som acrylate/Styrene copolymer, Nylon, Polyethylene (PE) och Polymethylmethacrylat (PMMA) innehåler mikroplaster. Undvik dem.
  • Köp begagnade kläder och tvätta lagom ofta
    När du tvättar fleece och andra syntetkläder, som akryl och polyester, lossnar mikroplaster.

    Värt att tänka på! 40 ton mikroplaster från hygienprodukter hamnar i Östersjön – varje år.

Källa: Naturskyddsföreningen