Vattenrening i flera steg
45 000 m3 - ungefär så mycket vatten kommer varje dygn via avloppsledningarna till reningsverket på Ekeby. Vårt jobb är att rena vattnet från fosfor, kväve och organiskt material som annars skulle kunna orsaka övergödning med algblomning och syrebrist i Eskilstunaån och Mälaren. Nedan kan du läsa om vår reningsprocess som består av fyra olika steg.
Grovrening
Från avloppsledningen pumpas avloppsvattnet upp i den första byggnaden med hjälp av tre skruvpumpar. Vattnet möter tre rensgaller med hål som är 6 millimeter i diameter. Hålen är så små att bara vatten, sand och små organiska partiklar kan passera igenom dem. Det betyder att toapapper, trasor, tops och annat grövre skräp som följt med avloppsvattnet rensas bort. Det grova skräpet tar vi hand om genom att tvätta och pressa det, sedan kör vi det till förbränning tillsammans med brännbart hushållsavfall.
Kemisk rening
Efter att grova saker rensats bort förs vattnet genom inloppskanalen där vi tillsätter kemikalien järnsulfat för att rena vattnet från fosfor. Järnsulfaten fungerar som en magnet och drar till sig fosforpartiklarna så att de klumpar ihop sig till större, tyngre flockar som blir lättare att ta bort.
Mekanisk rening
Nästa steg är sandfånget. Här blåser vi in luft i vattnet, vilket får det organiska materialet att ”sväva” uppe vid ytan samtidigt som sanden faller till botten. Sanden pumpas in till sandtvätten där den tvättas för att sedan kunna användas som utfyllnad vid byggen m.m. Därefter tillsätter vi återigen luft i vattnet i förluftningen så att oljor och fett flyter upp till ytan och kan rensas bort. I det sista steget av den mekaniska reningen leds vattnet till försedimenteringen. Här faller flockarna, som bildas i den kemiska reningen, till botten och bildar slam, som pumpas till våra rötkammare.
Biologisk rening
I den biologiska reningen renas vattnet med hjälp av bakterier, mikroskopiskt små organismer som lever naturligt i avloppsvattnet. För att dessa organismer ska trivas behöver de syre, därför tillsätter vi luft i vattnet genom att bubbla upp luft från botten av bassängerna. Mikroorganismerna äter av det organiska materialet i vattnet för att få energi till att växa och bli fler. Samtidigt hjälper de oss att rena vattnet från kväve genom att omvandla det till kvävgas som finns naturligt i luften. Bakterierna får sedan sjunka till botten och vila för att i nästa reningssteg, mellansedimenteringen, tas upp som slam och pumpas tillbaka till biosteget där de fortsätter sitt jobb.
Sedimentering
Efter den biologiska reningen förs vattnet vidare till ett sista bassängblock, slutsedimenteringen. Här sjunker de partiklar som finns kvar i vattnet till botten. Där samlas slammet upp och skickas sedan vidare för hantering i rötkamrarna.
Våtmarken
I det sista steget passerar vattnet Ekeby våtmark, som är Sveriges största konstgjorda våtmark. Vattnet innehåller fortfarande mycket kväve och en del fosfor. När vattnet flödar igenom våtmarken, vilket tar ungefär en vecka, tas fosforn upp av växtligheten och kvävet omvandlas till kvävgas. Det är samma naturliga process som i sjöar och vattendrag. Vi använder samma biologiska process, som gör att vi minskar våra kväveutsläpp varje år. Från våtmarken släpps det renade vattnet sedan ut i Eskilstunaån.
Slamhantering
I rötkamrarna rötas slammet, en syrefri process med bakterier som gör att det bildas rötgas. Från rötkamrarna leds gasen till gasreningen. Här tvättas gasen ren från koldioxid och vatten så att den till slut bara består av metan. Metangasen används som miljövänligt bränsle för att driva Eskilstunas stadsbussar. Slammet från rötningen skickas till rötslamförrådet. Härifrån pumpas det vidare till nästa byggnad för slamavvattning – en process som innebär att vi tar bort vattnet ur slammet med stora pressar och tillsätter kemikalien polymer som gör det lättare att pressa ut vattnet ur slammet. Det torkade slammet körs sedan med lastbil till Lilla Nyby återvinningscentral, där det används som ett sista täckande lager på deponin.