Till sidans huvudinnehåll

En vardag med fiber

Vi har snabbt vant oss vid ett uppkopplat liv men hur ser vår vardag ut om 10 år? Vi har kikat in i en framtid där fiberuppkoppling möjliggör nästan allt och lite till.

Smarta hem - hösten 2030

Du vaknar utvilad, din väckarklocka har läst av dina värden och valt att väcka dig när du befinner dig helt rätt i sömncykeln. Precis som du misstänkte igår har en förkylning brutit ut under natten, halsen känns tjock och huvudet värker.

Doften av nybryggt kaffe letar sig in i sovrummet och din favoritpodd hörs från köket. Just det där med att vakna till varmt kaffe är något du lärt dig uppskatta lite extra nu när du lever ensam. 

Du hör hur vinden viner runt knuten men inne är det varmt och gott eftersom uppärmningssystemet redan anpassat sig till rådande temperatur efter att ha synkat sig med väderleksrapporten. 

På ytterdörren hänger redan halstabletter och näsdukar eftersom ditt smarta hem redan igår registrerade att din röst lät annorlunda och därför såg till att medicin skulle finnas tillgängligt på morgonen. 

Det var tur att barnen tjatade igenom fiberanslutningen för fem år sedan trots att det kändes onödigt på ålderns höst. Det känns trots allt tryggt att veta att smarta produkter håller koll på hälsan och att slippa oroa sig för att huset håller rätt temperatur. Och så var det ju det där med kaffet förstås…

”Ditt kylskåp lägger automatiskt beställningar till affären när något tar slut och smarta vitvaror tvättar din tvätt och laddar bilen när elen är som billigast.”

Eskilstuna - Den smarta staden

Vi har pratat med Kirsi Dogan som arbetar med Eskilstuna kommunkoncerns digitalisering av den smarta staden Eskilstuna och hon menar att smarta städer och smarta hem kommer att revolutionera våra liv på relativt kort sikt. 

Hon nämner några exempel på hur vår vardag kan förändras med smart teknik, både i det egna hemmet och i stadsrummet. 

– Tack vare sensorer i stan kan du se snödjupet så att du vet vilka skor som ska tas fram eller om man får ta fram vinterdäcken. Du får även info om trafikproblem och därför också förslag på andra vägar att ta sig till jobbet. 

I det egna hemmet kommer allt från blomkrukor till vitvaror vara uppkopplade. 

– Ditt kylskåp lägger automatiskt beställningar till affären när något tar slut och smarta vitvaror tvättar din tvätt och laddar bilen när elen är som billigast. 

Hjälpande sensorer på utsidan 

  • Meddela när det är dags att tömma återvinningskärl.
  • Hålla koll på när det är läge att tömma offentliga papperskorgar. 
  • Mäta trafikflöden och nyttjande av parkerings-platser för att optimera stadsplanering.
  • Göra gatubelysningen smartare. Sensorer känner av när någon är i närheten, då slås lamporna på. Utöver energivinsterna sparar den här typen av gatubelysning in kostnader på underhålls-arbetet. Eftersom de smarta LED-lamporna själva säger till när de är slut, slipper tekniker åka ut och kontrollera när lamporna är trasiga och behöver bytas ut. 
  • Fuktsensorer talar om när det är dags att vattna blommor och nyplanterade träd i stadens parker.
  • Uppkopplade lokaler är ett sätt för exempelvis skolor att mäta ljudnivå, belysning och luftkvalitet. 
  • I Holland har man placerat sensorer på cyklar så att cyklisten kan välja väg utifrån luftkvalitet.

Smarta hem 2030 

– resursförbrukning i hemmet mest intressant

Vi har tagit del av Skanskas rapport Bostadsrapporten där drygt 2 300 svenskar fått svara på frågor om framtidens hem. Undersökningen visar att svenskarna värderar smarta lösningar som gör hemmet mer hållbart högt. 

År 2030 vill vi helst ha smarta system som effektiviserar resursförbrukningen i hemmet. Nästan en tredjedel av de som svarar vill dessutom se integrerade kökslösningar som minskar svinn och nästan lika många vill se eldrivna transportmedel.

En stabil internetuppkoppling är såklart avgörande. Därför tycker en tredjedel också att ett snabbt internet är ett måste vid bostadsköp om tio år. 

Fotnot: Undersökningen visar även att snabbt internet är lika viktigt för alla oavsett ålder.

Utbyggt fibernät 

– framgångsfaktor för utveckling

För att nå bredbandsmålen bedömer Post- och Telestyrelsen (PTS) att ett nytt stödprogram är nödvändigt. Det största hindret för fiberutbyggnaden är de höga kostnaderna. Myndigheten har tidigare föreslagit ett nationellt stödprogram med högre grad av regional prioritering för att lättare kunna rikta medel till de områden där behovet av bredbandsstöd är störst.

Vi satsar nu på att utöka fibernätet genom att för första gången ha skickat in en ansökan om bredbandsstöd hos Post- och telestyrelsen. Bredbandsstödet möjliggör anslutningar som tidigare ansetts för kostsamma.

Bredbandsstödet delas ut av PTS som har i uppdrag att främja bredbandsutbyggnad i alla delar av landet, i enlighet med regeringens bredbandsstrategi.

Trådlöst internet med fiber

Uppkopplad vardag – fiber mer självklart än någonsin

Sverige är ett av de länder i världen där störst andel av befolkningen har tillgång till en modern, trådlös bredbandsanslutning. Vi har pratat med Jimmy Persson, utvecklings- och säkerhetschef på Svenska Stadsnätsföreningen, som ger sin syn på de största snackisarna inom branschen just nu.