Vanliga frågor och svar om effektavgiften
Frågorna runt den nya effektavgiften är många. Här har vi samlat några av de vanligaste frågorna och svaren.
Om vi ska klara den elektrifiering som redan pågår och som förväntas öka rejält de kommande åren behöver det finnas plats i elnätet. Under vissa tider är det redan nu trångt med risk för att nätet överbelastas. Men om man ser till hela dygnet så finns det gott om plats.
Att bygga ut nätet för mer kapacitet skulle både ta lång tid och bli mycket kostsamt. I stället kan vi utnyttja det befintliga nätet bättre. Genom att vi sprider ut vår elanvändning använder vi elnätet mer effektivt.
Därför har Energimarknadsinspektionen (Ei) beslutat att alla elnätsbolag ska ha infört en prismodell med effektavgift senast den 1 januari 2027.
Syftet är att uppmuntra alla att sprida ut sin elanvändning. På det sättet kan vi tillsammans som samhälle förhindra att det uppstår effekttoppar som kan skapa effektbrist i elnätet.
Tidigare var prismodellen byggd på hur mycket el ni använder totalt. I den nya modellen har fokuset flyttats till hur mycket el som ni använder samtidigt och hur kapaciteten ser ut i elnätet.
Vi inför effektavgift i vår prismodell 1 augusti 2026, men det är först när vi kommer in i så kallad höglasttid 1 november – 31 mars som effektavgiften gäller. Den kommer därför att synas först i december 2026 på din elnätsfaktura.
Ja, den nya prismodellen med effektavgift gäller för alla (lägenheter, villor och företag) som är anslutna till elnätet.
- Fast avgift (säkringskapacitet)
Som baseras på ert abonnemang och storleken på er huvudsäkring. Denna del täcker kostnaden för den kapacitet ni har tillgång till i elnätet. - Effektavgift
En avgift (kr/kW per månad) som baseras på hur högt effektuttag ni har under de tider då elnätet är som mest belastat. För kunder med lågspänning beräknas effektavgiften utifrån medelvärdet av era tre högsta effekttoppar på tre olika dagar under vardagar kl. 07.00–19.00 under november till mars. För kunder med högspänning beräknas effektavgiften i stället utifrån månadens allra högsta effekttopp. Under övriga månader och tid på dygnet tas ingen effektavgift ut. - Energiavgift
En rörlig avgift (öre/kWh) som baseras på hur mycket el ni använder. När den nya modellen införs sänks energiavgiften jämfört med den tidigare prismodellen. - Myndighetsavgifter och skatter
Utöver nätavgiften tillkommer statliga skatter och myndighetsavgifter som utgör drygt 50 procent av elnätskostnaden.
Nej, elnätsbolagen får inte tjäna mer pengar genom att införa effektavgiften. Den nya prismodellen ska vara intäktsneutral. Det innebär att avgifterna på elnätsfakturan bara omfördelas i den nya prismodellen och att intäkten från elnätsavgiften inte blir högre.
Här kan ni läsa mer om vad som ingår i elnätsavgiften.
Effektavgiften kan jämföras med trängselavgiften där man vill uppmuntra bilister att undvika rusningstid. Kan man ändra på sina vanor och i stället åka en tid när det är lägre trafik behöver inte vägarna byggas ut för att de är högt belastade bara vissa tider. Effektavgiften är tänkt att uppmuntra på samma sätt för att elnätet ska användas mer effektivt.
Det är inte meningen att ni ska behöva minska er produktion, men ni bör fundera över hur ni kan sprida ut energianvändningen under dygnet.
Om ni till exempel kör igång alla maskiner på en gång samtidigt som värmesystemet körs för fullt blir det en hög effekttopp. Om ni istället har möjlighet att låta era maskiner gå igång i planerade steg kan ni undvika en stor topp vid morgonstarten. Ett annat alternativ är att flytta vissa energikrävande moment i tiden till låglasttid.
I den nya modellen fördelas kostnaderna efter hur varje kund belastar elnätet. Använder man mycket el när det är ”trångt” i nätet får man betala en större del. Använder man mindre el när nätet är ansträngt betalar man mindre. Då bidrar man till ett mer hållbart energisystem.
Ni som producerar egen el kan ta ut mindre el från elnätet och på så sätt minska era effekttoppar. Under höglasttiden mellan 1 november – 31 mars när effektavgiften gäller produceras dock inte lika mycket solenergi och därför påverkar oftast inte solcellsproduktionen så mycket.
Ja med ett batteri kan ni lagra el när det är låglasttid då ingen effektavgift tas ut och använda elen under höglasttid då ni kan råka ut för effekttoppar som påverkar er elnätskostnad.
Nej det är det inte. Det beror på att belastningen i de olika lokala näten kan se olika ut. Varje elnätsbolag måste därför titta på förutsättningarna i sitt eget nät. Både pris per kW/h och vilken period och tider som räknas som höglasttid skiljer därför mellan olika elnätsföretag.
Eftersom kostnaderna bara fördelas i den nya prismodellen kan det också se olika ut beroende på hur man valt att lägga dem. Tar man ut en lägre effektkostnad blir den fasta kostnaden högre och vice versa. Den nya prismodellen ska vara intäktsneutral. Elnätsbolagen får alltså inte tjäna mer på den nya prismodellen än i den tidigare.
Undvik att ”göra allt på en gång”. Effekttoppar uppstår när ni startar och använder flera av era energitunga maskiner och stödprocesser samtidigt. Det handlar om att ändra användningsmönster och sprida ut elanvändningen under dygnet i möjligaste mån.
De tider på dygnet och den tid på året då elbehovet är som störst kallas för höglasttid. Det är vanligtvis under vinterhalvåret och under dag- och kvällstid när det används mycket el, exempelvis för uppvärmning. Vår- och sommarperioden räknas som låglasttid.
Här i EEMs nätområde är det höglasttid under följande period och tid på dygnet:
November - mars, mellan kl. 07:00 – 19:00 helgfria vardagar.
Vid höglasttid beräknas effektavgift på ett medel av de tre högsta timvärdena från tre olika dagar under månaden.
Här finns bra länkar för att läsa mer om effektavgiften.
• Energimarknadsinspektionens beslut
• Energiföretagens artikel om effektariffer