Till sidans huvudinnehåll
Foto över spaltgasverket som togs i drift år 1961 och är det tredje gasverket. Bilden är tagen år 1964. Kvar från kolgastiden är den stora ladan i bildens nedre kant. Ladan revs 1969 för att ge plats för det första värmeverket.

Vår historia

Vår historia går långt tillbaka i tiden. Faktiskt så långt tillbaka som till mitten av 1800-talet – då Eskilstuna beslutade att belysa stadens gator, gränder, broar och torg.

Det första gasverket uppfördes år 1860 på den plats för Eskilstuna stadsteater ligger idag. Upprinnelsen till ett blivande Gasverk i Eskilstuna kom med ett erbjudande från den engelske ingenjören Henry Beatly att uppföra en Gasbelysningsanstalt i Eskilstuna. Detta för belysning av stadens gator, gränder, broar och torg samt för inre belysning med gas i allmänna hus och lokaler. Eskilstuna bekostade då även 50 gaslågor och lyktor. Huvudrörnätet och därmed gatubelysningen, med gas, kopplades den 14 oktober 1860.

 

Under de första verksamhetsåren var Gasverket i drift endast under september-maj varje år, men från och med 1886 pågick gasverksdriften hela året. Detta var en följd av införandet av gasmotorer.

Första gången vi får höra talas om elektriskt ljus i Eskilstuna är 1884 och ett antal år senare, 1895, bildades bolaget Elverket. Samma år kunde ström från eget maskineri släppas på nätet och det 18:e svenska elektricitetsverket hade börjat sin verksamhet. Priset på den elektriska strömmen var 4 öre per amperetimme för belysning och 2 öre per amperetimme för kraft. Efter första beslutningsåret var 995 lampor anslutna.

Efter alla motioner, debatter, omröstningar, förslag och finansieringsproblem kunde de första vatten- och avloppsarbetena på ledningarna utföras. Detta år uppgick Eskilstunas befolkning till cirka 9 500 personer och ett Vattenledningsverk var mycket efterlängtat, bland annat för att omhändertagandet av avloppsvatten var en stor hälsofråga. Ett år senare hade den övervägande delen av Eskilstunaborna, som tidigare haft sitt vatten i egna brunnar, tillgång till kommunalt vatten. Vattenverket hette då Tunaforsverket.

Gasförbrukningen hade ökat till följd av taxepolitiken och därför behövs ett nytt gasverk. Det andra gasverket byggdes i kv Vattumannen, på samma plats där kraftvärmeverket ligger idag. Placeringen var på behörigt avstånd från bebyggelsen, under den tiden, ifall det skulle ske en olycka. Ett annat argument var att kolet till gasverket kunde transporteras per båt via slussarna i Torshälla eftersom det på den tiden inte fanns några broar mellan slussarna i Torshälla och Faktoriholmarna. Den första december detta år togs det nya gasverket i drift. 27 år senare gjordes det en genomgripande modernisering av anläggningen då bioproduktshantering blev nödvändigt. Efter 17 års drift av den moderniserade anläggningen hade gasförbrukningen ökat radikalt och under åren 1952-1955 genomfördes en stor ombyggnad av verket. 

 

Kolgasverket året 1935.
Kolgasverket där kol var råvaran för gastillverkningen (placering nedre hamn). Året är 1935.

 

Vi hade tidigare en soptipp i bland annat Viptorp (och fler ställen) men 1960 öppnas Lilla Nyby där vi la sopor på deponi. Det enda vi tog reda på var lakvattnet som gick till reningsverket. Vi slutade sedan med deponin, rampen byggdes, vi började återvinna och idag ligger vi steget före med färgsorteringssystemet.

Kolgasverket blir spaltgasverk där gasen gjordes av lättbensin. Avvecklingen av gasverket påbörjades 1982 och var sedan avslutad 1984.

 

Gas- och Elektricitetsverken år 1964.
Gas- och Elektricitetsverken på Kungsgatan 37. Året är 1964.

 

Värmeverket startar med mobila panncentraler.

I början på 70 talet, i samband med Kommunsammanläggning, bildades Tekniska verken. Drivkraften var att sammanhålla verksamheterna och på så sätt göra det mer ekonomiskt. Tekniska verken bestod av Parkkontor, Markanläggningskontor, Transportkontor, Renhållningsverk, Värmeverk, Gasverk, Elverk, VA-verk och Elinstallation. Tanken var att hålla samman alla tekniska verksamheter och ta vara på synergier. Huvudkontoret låg då på Drottninggatan (där högskolan ligger idag) och det var cirka 100 anställda. Huvudkontoret flyttade senare till Klostergatan, vidare till Värjan och idag ligger det på Kungsgatan 86. Det var även en lampaffär på Drottninggatan och bredvid den hade vi en lokal med en liten kassa där kunderna kom och betalade räkningar för gas och el. Det var en kassajournal, med fakturanummer och stansapparat för fakturor. Vi hade också små stansade aluminiumplåtar för flyttar. Abonnenterna fick inte flytta när de ville, utan bara under mars eller oktober. Då kunde det vara upp till 1 500 flyttar.

Året då vi gick från att tidigare elda olja till att elda med skogsbränsle, flis. Detta föregicks av en diskussion om vi skulle satsa på kol eller skogsbränsle. Efter mycket tänk så blev beslutet flis och flispannan byggdes under åren 1984-1986. Göran Persson var, tillsammans med Lars Andersson, tidigare vd på EEM (när de både satt i riksdagen), med och granskade ritningarna på flispannan.

 

Värmeverket 1987
Värmeverket år 1987.

 

I början på 1990 talet frånskildes de skatte-finansierade verksamheterna Parkontor, Gatukontor, Markanläggningskontor och Transportkontor. Resterande taxefinansierade verksamheter hölls ihop som en kommunal förvaltning med namnet Affärsverken. 1993 bildades bolaget Eskilstuna Energi och Miljö AB. Det främsta motivet var att möta den avreglerade elmarknaden där elnät inte fick finnas i samma juridiska person som elproduktion och elhandel. Det blev ett moderbolag, Eskilstuna Energi och Miljö AB, och två dotterbolag, Eskilstuna Energi och Miljö Försäljning AB och Eskilstuna Elinstallation AB.

Kommunen bildade ett moderbolag, Eskilstuna Kommunföretag, under vilka dotterbolagen Eskilstuna Energi och Miljö AB, Parken Zoo AB och Eskilstuna Kommunfastighet AB samlades. På den här tiden hade vi vårt Kundcenter på Kungsgatan 7, där vi bland annat kostnadsfritt hjälpte våra kunder med att reparera ljusstakar och julgransbelysningar.

Kraftvärmeverket är färdigbyggt och den 13 december detta år fasades generatorn på Kraftvärmeverket för första gången in på elnätet. Elnät separerades från moderbolaget och blev ett eget dotterbolag Eskilstuna Energi och Miljö Elnät AB. Året efter invigd kraftvärmeverket med pompa och ståt och statsministertal.

Vi börjar producera biogas och sedan mars detta år går tio stadsbussar på biogas producerad i Ekeby reningsverk.

Vår tankstation för fordonsgas byggs. I december togs den sedan i bruk. Huvudkontoret flyttar till Kungsgatan 86.

Vi bygger Sveriges första kontorsbyggnad som passivhus på Lilla Nyby. Passivhus har ett av de hårdaste kraven som finns för en energibyggnad. Detta år, den 21 januari, invigs även den nya transformatorstationen på Vinkeln. Och från den första 1 juni detta år utgör Energitjänster ett nytt affärsområde inom EEM. 

 

Passivhus som kontorsbyggnad på Lilla Nyby
Passivhuset på Lilla Nyby.

 

 

Vi är först i hela EU med att införa ett nytt sopsorteringssystem, färgsortering. Detta är en av EEM:s största satsningar någonsin och invigningen av den nya anläggningen för denna sortering invigdes den 18 mars detta år. Uppmärksamheten runt detta har varit stor, både från andra kommuner och i media.

 

Färgade påsar i färgsorteringsystemet
Färgade påsar i färgsorteringssystemet.

 

Eskilstuna och Strängnäs kommunpolitiker hade sedan ett antal år diskuterat frågan om någon form av samarbete som kunde gynna båda kommunerna. Ägarförhållandet i det nya driftbolaget är 75 % för Eskilstuna och 25 % för Strängnäs, baserat på respektive kommuns invånarantal. 2014 bildades det gemensamma driftsbolaget Eskilstuna Strängnäs Energi och Miljö. Det var i detta driftbolag som medarbetarna 2014 fick sin nya placering och där alla nu är anställda. Även om driftbolaget är gemensamt är du som kommuninvånare fortfarande kund hos Eskilstuna Energi och Miljö, som äger anläggningarna och näten

Vi öppnar vår återbruksgalleria och återvinningscentral, ReTuna. ReTuna har 14 butiker som säljer allt från möbler, cyklar, inredning och verktyg till livsmedel och kläder. Här finns dessutom ett café med ekologisk och klimatsmart lunch och fika. Retuna återbruksgalleria ligger vägg i vägg med ReTuna återvinningscentral och Returen. Returen är den depå där du kan lämna dina saker som du tycker att någon annan kan ha nytta av men som du själv inte längre vill ha.

 

Byggnation av ReTuna
Byggnationen av ReTuna