Ett gammalt och sedan länge tyst reningsverk vid Kjula kan snart få nytt liv. Där det tidigare låg dammar, vasstrån och rostiga staket planerar vi att bygga en helt ny anläggning för att ta emot, sortera och återvinna schaktmassor från Eskilstuna och Strängnäs – en win-win för både miljö och ekonomi.
Bakom idén står Jimmy Eriksson, projektledare Vatten och Avlopp (VA), som under ett års tid drivit frågan igenom såväl utredningar och förhandlingar som tillståndsprocesser.
– Vi har länge saknat en lokal lösning. Idag är vi helt beroende av en enda extern aktör, och kostnaderna har skenat – ibland med 600 procent. Det är helt ohållbart i längden. Men nu börjar pusselbitarna falla på plats, säger Jimmy.
För alla som arbetar i mark- och VA projekt är masshantering en av de tyngsta kostnadsposterna. I Eskilstuna har det dessutom funnits ytterligare problem, det finns ingen lokal plats att tippa, sortera eller mellanlagra massor.
– Vi har kört till oss själva tidigare, men det är fullt, och nu är det stängt. Alternativen är dyra. Bara vår distributionavdelning har lagt flera miljoner på några månader för att hantera oprovade massor vid akuta läckor. Den nya anläggningen i Kjula ska ändra på det, säger Jimmy.
Jimmy berättar hur lösningen dök upp nästan av en slump. Trots att återvinningssidan inom kommunen har andra, mer omfattande och långsiktiga planer längre fram, såg Jimmy att något mindre men snabbare skulle kunna leverera stor nytta direkt.
– Jag fick tips av kollegor om platsen och åkte ut för att kika. Jag såg potentialen direkt. Hit når vi både från Eskilstuna och Strängnäs. Här finns yta, struktur och möjlighet att bygga småskaligt men effektivt.
– Det här ska inte se ut som en soptipp. Det ska vara prydligt, inramat, tydligt och tryggt. Man ska kunna gå förbi och förstå att här arbetar vi med cirkulär återvinning av schaktmassor.
Den största vinsten är, enligt Jimmy, är varken de nya ytorna eller logistiken – utan att vi kan återanvända massorna.
– Idag tippas massor långt bort, och sedan köper vi tillbaka krossat material som ofta kommer från sprängt, jungfruligt berg. Med den här anläggningen återvinner vi våra egna massor. Varv efter varv. Det är en enorm miljöfördel.
Samtidigt innebär det tunga ekonomiska vinster. En investering på cirka tio miljoner kan enligt kalkylerna vara återbetald inom två till tre år bara genom interna projekt på affärsområdet Vatten och Avlopp. När övriga affärsområden ansluter kommer effektiviteten att öka ytterligare.
Planen är att skapa ett system med hårdgjorda ytor, sorteringsfack och väderskydd där schaktmassor kan tippas, provtas och analyseras samt sorteras i olika fraktioner. Allt på en yta inramad i grönt, med nya stängsel, förbättrad infart och en helt ny bro över bäcken, där dagens bro är så undermålig att det knappt går att gå över den.
Schaktmassorna kommer att sorteras i följande fraktioner:
Jimmy berättar att man gjort omfattande bullerutredningar, akustikmätningar, dagvattenanalyser och markprovningar. Allt är förankrat i tydliga rutiner och kommer att vara noga avgränsat.
– Det ska vara ordning och reda från dag ett. Inget skräp, och inget som ser slarvigt ut. Det här är kontrollerade flöden med rena fraktioner, och det ska synas. Det är viktigt både för oss och för de som bor i området. Transparens och tydlighet är nyckeln.
– Felaktig kommunikation. Att det uppfattas som något det inte är, eller som en plats där det blir skräpigt. Det är raka motsatsen – det här är en ren och cirkulär anläggning.
– Vi minskar transporter enormt. Vi behöver inte köpa lika mycket nytt bergmaterial. Vi återanvänder sten som annars hade gått till dyr deponi. Det är en win-win, både för klimatet och ekonomin.
– Vi sorterar ut den rena stenen och skickar bara den förorenade finfraktionen vidare till en godkänd mottagningsanläggning, i stället för att köra bort allt. Det sparar både pengar och miljöbelastning.
– Vi bygger detta med stor respekt för dem som bor i närområdet. Vi kommer ha tydlig skyltning, inramning och en anläggning som ser trevlig ut. Vi ska inte addera något som förstör, bara skapa något som förbättrar.
– Jag tror att vi då har en fullt utvecklad cirkulär hub som alla våra affärsområden använder. Jag tror att vi har eldrivna maskiner, mer automatik och att vi återvinner ännu större volymer. Och jag hoppas att människor som går förbi här känner som jag, att vi gjorde något bra av en plats som stått tom i 20 år, avslutar Jimmy Eriksson.
