Bakom byggställningar och stålbalkar formas just nu nästa generation av Eskilstunas färgsortering. Färgsorteringsanläggningen på Lilla Nyby byggs om i grunden – utan att färgsorteringen får stanna. Resultatet ska bli en smartare, mer effektiv och framtidssäker lösning som förstärker effekten av redan invanda beteenden.
Eskilstuna Energi och Miljö (EEM) var först i hela EU med att införa den här typen av återvinningssystem med sex antal fraktioner när färgsorteringsanläggningen först invigdes 2011. Beslutet utgick från flera tidiga förstudier samt en vilja att kombinera enkelhet för kunden med flexibilitet över tid. Fördelarna var tydliga, i stället för flera fack i ett kärl kunde hushållens verklighet få styra. En familj kunde till exempel ha fler påsar med matavfall och färre med plast, eller tvärtom.
”Jag skulle säga att det var ett ganska modigt beslut – men också ett långsiktigt. Vi ville ha ett system som klarar förändring, inte ett som riskerar att bli föråldrat.”
– Kent Briby, affärsområdeschef för Återvinning.
Just nu är färgsorteringsanläggningen på Lilla Nyby en byggarbetsplats i snabb förvandling – samtidigt som vardagens avfallshantering måste fortsätta rulla. Kent beskriver projektet som ett vägval. Anläggningen är omkring 15 år gammal och behövde reinvesteras. Det uppskattade färgsorteringssystemet är här för att stanna och nu ska det dessutom bli ännu smartare, mer robust och automatiserat.
– Våra kunder är ju väldigt nöjda med färgsorteringen, så för oss handlar det om att fortsätta utveckla systemet, men göra det ännu bättre.
I takt med att invånarna blev allt bättre på att sortera uppstod nya utmaningar i anläggningen. Påsarna började staplas på varandra på transportbanden, och det enda sättet att undvika trängsel var att dra ned inmatningshastigheten – något som begränsade kapaciteten. Samtidigt var den tidigare lösningen beroende av tillfälliga driftstopp i väntan på att fulla containrar kunde tömmas och transporteras vidare.
– Nu kommer vi dela upp flödet tidigare i processen. Det stärker kapaciteten och bygger bort de flaskhalsar vi haft tidigare. Resultatet blir en anläggning som klarar mer.
Finsorteringen var till stor del manuellt arbete. Personal arbetade i skift längs banden, där de öppnade påsar, plockade bort felsorterat material och säkerställde kvaliteten i sorteringen. I den nya anläggningen förändras arbetssättet i grunden. Finsorteringen integreras i flödet och automatiseras i flera steg, där processen i stället bygger på en serie samverkande tekniker.
– Vi vet att tekniken funkar – men det går alltid att göra den lite bättre, och det är ju det vi gör nu när vi bygger vidare på det vi redan har och effektiviserar processen.
I den nya anläggningen kommer påsarna först öppnas maskinellt för att frigöra innehållet. Därefter passerar det genom en trumsikt för att separera materialen från varandra. I nästa steg används så kallad NIR-teknik med infrarött ljus för att läsa av materialen på bandet, medan luftmunstycken styr dem åt rätt håll. I ett särskilt sorteringshus kan personalen sedan övervaka flödet och fånga upp sådant som den automatiserade sorteringen eventuellt har missat.
– Handpåläggning kommer att finnas kvar för att säkerställa att materialet håller god kvalitet, men inte alls i samma utsträckning som tidigare, konstaterar Kent.
Ett nytt kontrollrum blir anläggningens hjärta – placerat högt med utsikt över anläggningen genom panoramafönster. Härifrån kan en operatör följa och styra hela processen med hjälp av driftpaneler och kameror som ger full kontroll över flödet. Samtidigt byggs ett nytt fläktsystem som gör det möjligt att samla in och rena luften innan den släpps ut.
– Det är ju en förflyttning i branschen, men på ett bra sätt – vi får in mer teknik och nya kompetenser som gör att vi kan utveckla verksamheten vidare.
En annan tydlig förändring är att hanteringen i större utsträckning sker inomhus. Tidigare fördes restmaterial ut genom byggnaden, vilket kunde bidra till lukt i omgivningen. I den nya lösningen leds materialet i stället till komprimatorer som automatiskt växlar mellan varandra – när en fylls går flödet vidare till nästa.
– Då kan vi i lugn och ro öppna dörren, ta ut containern och tömma den, samtidigt som flödet fortsätter vidare i nästa komprimator – utan att behöva stoppa anläggningen.
En viktig del av ombyggnationen är att skapa en cirkulär hantering av alla färgpåsar. Tidigare följde de med plastfraktionen, men framöver ska de i stället sorteras ut separat och skickas tillbaka till tillverkaren – för att bli nya färgpåsar.
För matavfallet finns en annan logik. När anläggningen tas i drift kommer matavfallet att föras vidare till en biogasanläggning, där det ska rötas och omvandlas till biogas samt restprodukter som kan återföras till jordbruket.
– För att uppfylla gällande lagkrav och säkerställa att matavfallspåsen är godkänd för processen införde vi i början av året en biologiskt nedbrytbar och livsmedelsgodkänd matavfallspåse.
Samtidigt som anläggningen byggs om råder en tydlig princip – färgsorteringen får inte stanna. Trots att den gamla anläggningen rivs ut och nya lösningar byggs upp måste flödet fortsätta fungera i bakgrunden. Det ställer höga krav på planering, tillfälliga lösningar och samverkan. För Kent har det varit avgörande att säkerställa att materialet fortsatt tas om hand.
– För de som färgsorterar fortsätter allt som vanligt – materialet tas under ombyggnationen om hand av Tekniska Verken i Linköping, och vi följer upp hanteringen löpande. Samtidigt ser vi fram emot att hantera materialet själva när den nya anläggningen driftsätts.
Den nya färgsorteringsanläggningen beräknas stå klar till årsskiftet. På längre sikt handlar det inte bara om driftsättning, utan också om att finjustera anläggningen. Kent beskriver att ambitionen är att skapa en lösning som kan rulla stabilt under lång tid – med möjlighet att både hantera större volymer och utvecklas vidare i takt med nya behov.
– Nu kommer vi slippa de här driftstoppen. Anläggningen kan rulla kontinuerligt, och det gör att vi både får ett jämnare flöde och mer kapacitet att ta in större volymer.
I Eskilstuna har färgsorteringen blivit något mer än ett system – det är en vana som sitter i alla invånares ryggrad. För de allra flesta är sorteringen en naturlig del av vardagen. Sedan införandet har en stark återvinningskultur vuxit fram, där både kunskap och beteende gått i arv - där det som en gång var nytt nu är självklart.
Och kanske är det just där styrkan ligger. Eller som Kent uttrycker det:
”Det ska vara så enkelt att det bara händer – utan att man tänker på det.”
I grunden är det också där allt börjar. Det du gör hemma – att sortera rätt – sätter hela kedjan i rörelse.
Ombyggnaden blir då ett steg i samma riktning. Inte för att förändra beteenden, utan för att stärka det som redan fungerar – så att det vardagliga kan fortsätta, bara lite bättre, lite smartare och med ännu större effekt för framtiden.
För att möta framtidens krav på hållbar avfallshantering moderniserar vi vår optiska färgsorteringsanläggning vid Lilla Nyby.
