Eskilstunabornas trädgårdsavfall kan bli biokol

Vi på Eskilstuna Energi och Miljö siktar alltid på att gå i bräschen när det gäller hållbara satsningar. Naturvårdsverket har gett oss ett bidrag som skapar möjlighet för oss att gå vidare i planerna på en biokolsanläggning i Ärla.

 

– 2014 gjordes en förstudie om förutsättningarna och med detta bidrag inräknat ska vi nu uppdatera de ekonomiska kalkylerna och se om vi kan gå vidare i planerna, säger Vesa Hiltula, återvinningschef vid Eskilstuna Strängnäs Energi och Miljö.

Fördelarna med att bygga en biokolsanläggning i Ärla är flera. Närvärmeverket som förser Ärlaborna med värme eldas idag i huvudsak med pellets och bioolja, som redan är förädlade. En del av denna värmeproduktion skulle kunna ersättas med eldning av skogsbränsle och trädgårdsavfall.
Det är ett effektivt sätt att ta vara på biomassa, det vill säga grot, flis, park- och trädgårdsavfall och gör att man samtidigt som man framställer biokol också utvinner värme.
– Det gör att vi med detta, som är ett ännu mer hållbart bränsle, kan värma bostäder i Ärla och på sikt kanske också skapa intäkter genom biokolen. Det är en högintressant produkt för både företag och privatpersoner med trädgård, säger Ulf Björklund, energichef vid Eskilstuna Strängnäs Energi och Miljö.

Biokol kallas jordens guld
Biokolets fördelar har på senare år gjort den alltmer intressant för forskare. Ur miljösynpunkt har det flera positiva funktioner. Idag används biokol som markförbättring i växtbäddar. Det gör jordstrukturen luckrare och rötterna får därmed möjlighet att breda ut sig mer. Det höjer markens PH-värde. Det gör att ekosystemet i marken blir starkare genom att gynna förutsättningarna för bland annat maskar och mikroorganismer. Det håller markens vatten och näring tills växterna behöver det. Det betyder att det också minskar behovet av bevattning. Dessutom används biokol som fodertillskott för att minska uppkomsten av sjukdomar hos djur.

Det här är en gammal metod som fått nytt värde
Tekniken att ha träkol i marken är inte ny. Indianerna i Amazonas har i tusentals år använt biokol som jordförbättring för att få större och mer motståndskraftiga skördar. Genom det har man kunnat försörja miljontals människor.
Idag ger biokolen ytterligare fördelar. Det minskar koldioxidutsläppen i atmosfären och kan därmed mildra de negativa klimatförändringar som blivit följd av den globala växthuseffekten.
– Istället för att gräva upp och bränna kol är det bättre att gräva ner och odla på den, säger Vesa Hiltula.

Denna teknik vilar på kolmilans grunder
Att framställa biokol bygger på samma princip som forna tiders metod med gamla kolmilor. Redan för 8000 år sedan började människan använda sig av kolmilor för att få fram en energirik energibärare för att utvinna metall.
Det handlar om att strypa syretillförseln vid förbränningen så att det blir en långsammare process. Råvaran är organiskt material, exempelvis trärester, grot, trädgårdsrester eller matavfall. Eftersom kol har en låg gödande effekt måste det "laddas" med exempelvis gödsel eller kompostnäring, så att det får den positiva effekten. Kol som inte laddas kan få motsatt effekt.

Hållbar satsning
– De stora vinsterna med biokol, inte minst ur aspekten hållbarhet, gör att det givetvis är högintressant med en biokolanläggning. Om det visar sig att kalkylen går ihop hoppas vi kunna sätta planerna i verket om något år, avslutar Vesa Hiltula.