 Oljan har med tiden ersatts av biobränsle. Se Diagrambilden.
Oljan har ersatts av biobränsle då oljan bidrar till växthuseffekten genom utsläpp av koldioxid, som innebär att koldioxidhalten i luften ökar. Vid förbränning av biobränsle bildas också koldioxid men detta ingår redan i kretsloppet varför halten av koldioxid i luften inte ökar. Träden växer, skördas och används som bränsle.
Vad är det som kommer ur skorstenarna?
 Röken som kommer ut ur skorstenen är mest vattenånga, koldioxid och kväveföreningar.
Vattenångan från skorstenen kommer främst från biobränslets fuktinnehåll.
Luften som tillförs vid förbränning innehåller till största delen kväve och syre. Syret och bränslet bildar vid förbränning koldioxid och värme. En del av kvävet deltar i förbränningen, och omvandlas till kväveföreningar (NOx). Resterande kväve omvandlas inte utan leds via skorstenen tillbaka till luften. Ur miljösynpunkt vill man att NOx utsläppen skall vara så små som möjligt.
Kraft- och värmeproduktion i Eskilstuna
| Utsläpp ton/år |
2002 |
2003 |
2004 |
2005 |
2006 |
2007 |
| Svaveldioxid |
16.3 |
28.4 |
16.2 |
8.2 |
4.8 |
17.4 |
| Kvävedioxid |
113.2 |
162.2 |
190.2 |
127.2 |
68.9 |
99.2 |
| Koldioxider |
11 930 |
22 650 |
13 911 |
7 836 |
6 268 |
12 591 |
Hur påverkar ”tillverkningen” av värme vår miljö?
Luftkvaliteten i Eskilstuna förbättrades när fjärrvärmen togs i bruk. Detta beror på att värmeverkets skorsten släpper ut mindre föroreningar än om varje hushåll skulle ha en separat panna och skorsten.
Vad gör vi för miljöåtgärder?
För minskning av miljöpåverkan av transporter ersätts vanliga personbilar med biogasdrivna bilar.
Luftkvaliteten och övrig miljöpåverkan kontrolleras genom att pannorna övervakas dygnet runt. För att ge en så liten påverkan på luften som möjligt, optimeras förbränningen vilket medför att användningen av prima råvaror, som exempelvis bränsle, sand, el och vatten minskar.
Genom att i rökgaskylare kondensera vattenångan som finns i rökgaserna, tas energi tillvara och energiutbytet ökar.
Vad händer med askan?
Askan som blir kvar efter förbränningen används i dag till försök, där man täcker deponi* med en blandning av aska och rötslam från reningsverk. På sikt ska askan användas för att återställa d.v.s. täcka, även äldre deponier. Målet är att alla deponier ska återställas. Undersökningar pågår även för att kunna återanvända askan som byggmaterial för t.ex. vägar.
Ett önskemål är att återföra askan till skogen och därmed sluta kretsloppet.
* Deponi kallades tidigare för soptipp.
|