Den smaskiga fabriken

Sega färgglada råttor, knäckig krokant och sursockriga napper. Svenskarna har ett passionerat förhållande till lösviktsgodis. Vi äter 16 kilo godis per person och en del av dessa kilon tillverkas i Aromas chokladfabrik i Torshälla.

Innanför väggarna i den strora tegelbyggnaden på Eskilstunavägen pågår en tillverklingsprocess med magiskt resultat. Anders Landelius, fabrikens ägare visar runt iförd vit rock och mössa. Han köpte dåvarande Stens Choklad 2004, efter 30 år som revisor och ekonomisk rådgivare.
- Jag ville göra något verkligt, tillaga något konkret, efter alla år av kontorsjobb och rapportskrivande, berättar han. 

Valet föll på godis. En bransch med konstant efterfrågan - folk köper alltid godis, även när det är dåliga tider. 
På fabriken i Torshälla jobbar tio personer, varav fem i produktionen. Här ligger en söt doft av vanilj och choklad i luften. Rose Björkman har arbetet i chokladfabriken i 40 år, sedan hon var 16. 
- Jag växte upp i ett hus med utsikt mot fabriken. Redan som barn visste jag att jag ville jobba här, säger hon och skrattar. 

Rose är en godisälskare och har under årens lopp fått möjlighet att ägna sig en hel del åt produktutveckling. Nästa steg för fabriken är att börja tillverka chokladpraliner till lösviktshyllorna. 
- Jag ledsnar aldrig på choklad, så jag är lite rädd för den där pralintillverkningen... 

Intill Rose hälls skinande blank krokantsmet ut. Smetem plattas till och skärs i bitar. Dessa rullar vidare mot kylning och duschas med choklad. En fläkt blåser bort överflödig choklad - täcket får inte bli för tjockt. Starka lampor lyser på bitarna s att glansen kan kontrolleras. Nästa steg är att bitarna passerar en metalldetektor för att säkerställa att inget hamnat fel. Sedan är det dags att packa godiset, som därefter hämtas av de stora aktörerna som Axfood, Coop och Ica. Nästa hållplats: hyllorna för lösviktsgodis ute i butikerna. 

Då och då anländer lastbilar med tankar fyllda av belgisk choklad som pumpas in i tillverkningen. En tank kan vara värd ca en miljon kronor. 
-Råvarorna är viktiga. Vi använder choklad med hög kakaohalt. Det är dyrt men ett måste för att vårt godis ska bli kundernas favoriter, säger Anders Lanselius. 


"När det är melodifestivalen kommer hela familjer in och köper godispåsar. Eller om det är dags för barnkalas. SMågodis är något vi samlas runt när det är dags att fira eller bara umgås." Säger Ander Landelius, ägare av Aroma cokladfabrik i Torshälla.

Godistillverkningen slukar en hel del el. 
Tillverkningen av godis, bland annat kokningen slukar en hel del el. Ända sedan ANders köpte fabriken har hans företag varit kund hos Eskilstuna Energi och Miljö. 
-Jag är mycket nöjd med det. Vi är elhandelskunder och har ett treårsavtal som passar verksamheten, säger han. År 2010 satsade företaget på att bygga om chokladfabrikens system fjärrvärme, ventilatin och kyla. Reslutataet bleev lyckat med en halverad energiförbrukning. 

- För att kunna utföra så stort förändringsarbete behövde vi omfattande hjälp med siffror kring vår förbrukning. Det fick vi av vår kontakt Anders Berglund på Eskiltuns Energi coh Miljö. Servicenivån är hög. För mig, som inte är från Eskilstuna är det mycket värdefullt att ha ett elhandelsbolag som är lokalt och dessutom kan hjälpa mig med helheten. Vi har även Eskilstuna Energi och Miljö som leverantör av fjärrvärme, bredband samt återvinning. Allting fungerar utmärkt säger Anders Landelius. 

Han plockar upp en bit krokant i lådan för smakprover. 
- Jag försöker hålla mig till att äta högst ett hekto godis per dag - och aldrig innan kl 15. Det är inet farligt att äta godis, så länge ingredienserna ör bra. Det gäller bara att skaffa en tandborste och att motionera också. 

Trender i godisvärlden

  • Punschpraliner och spanska päron köps nästan uteslutande av äldre kunder.
  • Yngre kunder väljer surt godis.
  • Många godistillverkare försöker ta fram godis med lägre sockerhalt. Maltitol och stevia är vanliga ersättningsingredienser. 
  • Det finns en ökad efterfrågan med gois på högt proteininnehål.
  • Försäljningen av ekologiskt och Fairtrade-märkt godis ökar. Även veganskt godis ökar stort. 
  • I andra länder t ex. Polen ä dte vanligt med vitaminer i godiset. Det har dock inte lagit igenom i Sverige