Till sidans huvudinnehåll
Återvinningsarbetare framför sopbil

Häng med våra chaufförer på jobbet

De kan gå upp till sex mil på ett arbetspass. Få en inblick i våra chaufförers arbetsdag.

Tidig morgon i Torshälla. Gatorna är hala och det ser ganska trångt ut när renhållningsarbetarna Emelie Bergström och Charlie Tärnström rattar den drygt 20 ton tunga sopbilen på de vindlande gatorna i gamla kvarteren. Det är inga stora marginaler i svängarna.

– Man vänjer sig. Bra speglar gör att vi ser ordentligt, varningsblinkers och pip uppmärksammar folk på att vi kommer, säger Emelie.

Hon har kört sopbil sedan 2008, Charlie sedan 2011. De uppskattar yrket, framför allt friheten de känner på jobbet. Rutterna i de olika distrikten är förutbestämda, men inom de satta ramarna sköter renhållningsarbetarna sig själva.

Den stora sopbilen brummar gata upp och gata ner. Lite halt är det i svängarna.

Vid varje stopp går en av renhållningsarbetarna ut och rullar fram kärlet till bilens bakdel. Där tar två mekaniska armar tag i kärlet och lyfter upp det så att det töms. Emelie eller Charlie drar sedan tillbaka kärlet till sin rätta adress.

– Såhär jobbar vi med de fordon som är baklastade. De passar bra när det är trånga kvarter, som här i gamla Torshälla. Vi har även sidolastade sopbilar, de är helautomatiska vilket innebär att föraren sitter kvar i bilen hela rutten. Jag föredrar faktiskt det här, att man får röra på sig, säger Emelie.

Ett aktivt yrke

– Vissa rutter med baklastare går vi sex mil på ett arbetspass. Bra för den som räknar steg, hojtar Charlie samtidigt som han drar ett kärl längs den isiga gatan.

De ser ruttens adresser samt kundinformation på bilens färddator.

– Om något avviker, som att kunden har tjänsten färgsortering men faktiskt inte färgsorterar, då skriver jag in det i vårt system. Noteras detta under en längre tid skickas ett informationsbrev till kunden, säger Emelie.

Välorganiserad insamling av avfall är nödvändigt för ett fungerande samhälle.

– Under förra sommarens värmebölja märkte man extra tydligt hur viktigt det var – det luktade inget vidare när det var dags för tömning. Då känns det att man gör en insats, säger Charlie.

Emelie och Charlies tips!

  • Under vintern, skotta och sanda runt ditt kärl.
  • Knyt dubbelknut på påsarna! Annars riskerar avfallet att flyga iväg vid minsta vindpust under tömningen – så att din gata skräpas ner.

Då: stinkande städer Nu: återvinning

  • Förr i tiden var sopor och latrin något som kastades ut från fönster eller dumpades direkt på gatan. Följderna blev ödesdigra, med stinkande städer och smittspridning som i värsta fall ledde till epidemier och död.
  • Först i mitten av 1900-talet fick hela Sverige organiserad sophämtning.
  • Med tiden har medvetenheten ökat kring avfallets påverkan på vår miljö. Sophanteringen har förändrats och blivit till återvinning. Sopor har blivit resurser.
Sopbil som är en värdetransport

Vi gör allt för att nå noll

Här beskriver vi några av de insatser vi gör för att öka återvinningen i Eskilstuna.

Person slänger matrester

Vad är matavfall och varför ska det sorteras?

Vad är matavfall och varför ska det sorteras?

Äggskal i en hög.

Äggstra viktig info

Små, vardagliga handlingar kan göra stor skillnad för vår miljö, därför har vi bytt plats på äggskalen i sorteringsguiden som fortsättningsvis ska sorteras som övrigt hushållsavfall.

Trasig stol

Vad är grovavfall

Grovavfall är sådant avfall som uppkommer i hemmet men som inte passar att slänga i hushållsavfallet. Läs mer om hur det ska hanteras.

Olika typer av pappersförpackningar.

Fakta om förpackningar

Hur finansieras återvinningen och hur mycket olja spar vi egentligen på att återvinna plast? Här är några trevliga fakta om förpackningar.