Avloppsreningsverket är byggt för att ta hand om människors naturliga avfall från toaletter, diskhoar, badkar och avlopp - inget annat. Allt annat som hamnar i toaletter och avlopp ställer till problem och innebär skada för vår miljö. Kemikalier som hälls i avloppet rinner genom reningsverket och hamnar tillslut i Eskilstunaån eller i det slam som blir över vid reningen. Slammet innehåller växtnäring, salter och organiskt material. Det kan därför användas som jordförbättringsmedel för energiskogsodling, tillverkning av anläggningsjord och deponitäckningsmaterial. Förutsättningen för att detta ska fungera är att det inte innehåller för mycket föroreningar t ex tungmetaller och organiska föroreningar eftersom att även odlingsmarken förorenas och tillslut kan bli obrukbar.

Kemikalier
Ett utsläpp av kemikalier i avloppet kan också störa reningsprocessen. Vid reningsverket renas avloppsvattnet bland annat med hjälp av de mikroorganismer som finns i avloppsvattnet, så kallad biologisk rening. Dessa mikroorganismer är känsliga för främmande ämnen och ett kemikalieutsläpp kan vara förödande för reningen av avloppsvattnet.

Kemikalier kan till exempel vara målarfärg, lacknafta och olja. Kemikalier hör inte hemma i avloppet utan ska lämnas in till återvinningscentralen Lilla Nyby eller till Miljöbilen som tar hand om det farliga avfallet så att det inte kommer ut i naturen.

Allt vatten används om och om igen i ett evigt kretslopp. Så har det varit i många miljoner år. Därför är det viktigt att vi renar det smutsvatten vi lämnar efter oss så att vi även i framtiden kan dricka rent vatten, bada i våra sjöar och äta fisken som vi drar upp. Avloppsvattnet innehåller mycket näringsämnen som fosfor och kväve och även mycket bakterier. Dessa ämnen gör att våra vattendrag och sjöar övergöds och växer igen och gör det ohälsosamt att bada i vattnet.

Vid Ekeby reningsverk har kvävereningen förbättrats. Reningskraven från myndigheterna har förändrats med åren och var tidigare inriktade på att reducera totalfosfor och biologiskt material. Ekebyverket har sedan 1999 även ett kväveutsläppskrav (riktvärde) på maximal 15 mg per liter som årsmedelvärde. För att klara kvävekravet byggdes en ca 40 hektar stor våtmark som togs i drift under 1999. Efter en inkörningsperiod på tre år nåddes inte kraven trots att våtmarken håller en hög reningseffekt (jämfört med andra liknande våtmarker).

För att klara av kvävekravet gjordes 2004 en ombyggnation av det biologiska reningssteget. Efter ombyggnaden sker en mera intensiv och koncentrerad rening vilket betyder att kvävekravet uppnås (inkl behandling i våtmarken).

Vid Ekeby reningsverk framställs Biogas. Biogas är det mest miljövänliga drivmedlet med avseende på buller, utsläpp av kväveoxider, kolväten och partiklar. Biogas räknas som ett biobränsle och förbränning av detta innebär inget utsläpp av fossilt koldioxid, så Biogasen bidrar därmed inte till växthuseffekten.

Idag finns 12 stadsbussar som drivs med Biogas vilket väsentligt har förbättrat närmiljön i Eskilstuna. Även många av kommunens fordon drivs med Biogas i den dagliga verksamheten.

Det finns även ett tankställe där privatbilister kan tanka sina fordon. Allt fler väljer fordon som drivs med Biogas istället för bensin eller diesel. Mycket naturligtvis för att Biogas är ett billigare alternativ, men mest för att miljöbelastningen endast är en bråkdel jämfört med traditionella bränslen.

Biogasen bildas vid rötning av det slam som blir över vid reningen av avloppsvattnet vid Ekeby reningsverk. Vid rötningen sker en biologisk nerbrytningsprocess av slammet och då bildas rötgas, en blandning av metangas, c:a 65%, koldioxid och vattenånga. För att kunna använda rötgasen som drivmedel måste den renas först. Efter reningen består gasen till 97 % av metangas. Gasen används i första hand som drivmedel och i andra hand eldas gasen i en gaspanna för att värma lokalerna vid reningsverket.